JULIA BJÖRKSTRAND

Ikväll fick Josefin nått ryck och frågade mig om jag ville cykla ner med henne till stranden, bara chilla och så. Och självklart ville jag det! Jag tog hojjen (stavas det så? hmm) och drog ner till henne. Hon hoppa på i farten, nä inte riktigt, men nästan. Fort gick det ner för backen. Och jag måste erkänna att lusten att köra ännu fortare ökade bara mer när hon satt där bakom mig och skrek för sitt liv. Mohahaha. Vi tog sedan ett stopp vid vårat kära ica. Köpte coca-cola och en massa annat gott. Så efter att vi nästan blivit överkörda av ett tåg, och av ett gäng turister är vi äntligen framme. Men Josefin är fortfarande inte nöjd, hon villl längre bort (jobbig tjej) ;) vi tar då och går en lång skogspromenad, men det skulle vi aldrig gjort.. vi tyllar bort oss, sjunker ner i lera, river upp benen, bränner oss på brännnesslor - ja you name it. När vi väl upptäcker att det inte finns nån mer strand längre bort blir vi ledsna och sura, sen brister båda ut samtidigt ''Åh smarrrt, det har ju vart översvämning här!'' Vi bestämmer oss att gå tillbaka. Sen har vi bara suttit och pratat, grillat, spelat gitarr och sjungit, munspel också för den delen. Haft världens bästa kväll som vi måste göra om i sommar! älskar dig bestis. ♥